Ämnessida FAMILJERÄTT – Skilsmässa och vårdnadstvist: Hur fungerar det, vad är viktigt att tänka på?

Transkribering av avsnittet

Volontär Johan – 0:05

Hej och välkomna till fördraget om familjerätt. Fördraget är en del av vår samtalsserie En timme för livet. Serien handlar om förebyggande arbeten och risken för självmord. Vi vill lyfta frågor som ofta kommer fram till oss på Mansjouren och som kan vara svåra att hantera ibland. Den här gången kommer det handla om familjerätt. De här samtalen är tänkta att vara ett stöd hur vi ska förhålla oss till de tankar och känslor vi får och kanske de handlingar som vi gör. Eller kanske bara ge ett perspektiv. Se hela programmet på vår webb. Du kommer också kunna se det på Facebook.

Kvällens föredrag inom En timme för livet kommer att handla om familjerätt, skilsmässa, och vårdnadstvister. Ofta kommer män till oss med trassliga relationer. De har skilt sig eller befinner sig i en vårdnadstvist som de har svårt att hantera. Och vi möter det här alltför ofta och de känner att de står lite utanför och inte vet hur de ska agera. Det är konfliktfyllt och ibland så kan det handla om våld. Och vi vet också, i vissa situationer så kan till och med barn vara inblandade. Ja, ni vet. Ikväll så kommer vi lyssna på Nicolaus Rubensson som är advokat på advokatlaget. Han har långa erfarenheter omkring just det här utifrån ett advokatperspektiv. Och vi brukar ibland hänvisa våra besökare till honom för att reda ut de här frågorna och få ett stöd i sitt eget arbete när det är sådana typer av förhållanden. Vi hoppas att det ikväll ska bli lite tydligare för er och att ni ska få lite tips och tankar om hur ni själva ska tänka och hur ni ska agera. Och som vi ofta brukar säga, det är viktigt att vi män, men givetvis också kvinnor, vågar ställa frågor och vågar be om hjälp. Jag hoppas också att vi kan besvara en del frågor som ni kanske ställer idag när ni lyssnar på det här programmet. Eller om ni tittar på inspelningen, de frågor som vi fått.

Mansjouren, det är en förening för män som har behov av olika typer av stöd och hjälp. Alla är givetvis välkomna, men med tanke på vårt namn så är det oftast män som hör av sig till oss. Eller män och kvinnor som par, eller kvinnor som tycker att de har svårigheter med sina egna män och vill ha stöd och hjälp. Vi har funnits sedan slutet av 80-talet och till oss så kan man ringa sju dagar i veckan på de angivna telefontider som vi har. Vi är en frivilligorganisation som har lite stöd för det arbete som vi gör. Och när man kommer till oss så blir man medlem om man vill, för att få det stödet som man behöver. Vi lyssnar gärna och vi ställer frågor när vi inte riktigt förstår eller när vi tror att våra frågor kan vägleda dig vidare. Vi har en telefonjour, som jag nämnde, varje dag i veckan. Vi har öppet hus på måndagar där du spontant kan komma och ta en fika och lyssna lite på oss. Vi har också individuella samtal som du kan komma till, där du får en timme tillsammans med en av våra volontärer. Det kan vara fysiska möten, över telefon, eller digitalt över nätet. Och sedan givetvis också parsamtal om det handlar om relationer. Utöver det så har vi också samtalsgrupp. På onsdagar just nu enbart för män men vi håller på att starta upp lite andra grupper för att var och en ska kunna få stöd av varandra.

Ja, nu skulle jag vilja välkomna Nicolaus Rubensson och han ska få berätta lite om vad det är som händer. Vi tar 15 sekunders paus.

Nicolaus Rubensson – 5:18

Sådär, Nicolaus Rubensson heter jag som sagt. Jag har haft kontakt med Mansjouren under ett ganska stort antal år vid det här laget. Och det är precis på det viset som ni nyss hört att när män med trassliga relationer hamnar i separation eller skilsmässa så kan de tvingas möta en ny verklighet. Och det är den nya verkligheten som jag arbetar med, alltså det som är inom juridikens värld. Mitt namn är som sagt Nicolaus Rubensson. Jag är advokat och till min hjälp, för att ta fram de här slidesen där vi ska presentera lite grann vad vi arbetar med, har jag tagit min biträdande jurist Marcus Grudén. Och det är ganska välpassande eftersom vi på advokatlaget ofta samarbetar på det viset. Just att jag som advokat tar hjälp utav någon, i det här fallet Marcus. Våra arbetsområden är som följer. Det är framförallt brottmål, det är familjerätt, det är socialrätt men det är även utlänningsrätt. På advokatlaget arbetar fyra advokater och två jurister och vi har en lång erfarenhet av att arbeta med våra klienter under total tystnadsplikt inom de områdena. Som ombud och annat.

Och när man tar de olika rättsområdena som Mansjourens besökare kommer i kontakt med efter att man avslutat en relation på kanske inte det allra bästa sätt. Så uppmärksammas eller kommer ofta in frågor om vårdnad. Det vill säga det faktiska vårdnadsskapet om barn under 18 år, bestämmanderätten i olika juridiska frågeställningar som rör barnet. Det här är ett område där föräldrar kan tvista och det handlar om sådana saker som beslutanderätt kring skolgång, läkarvård, vart barnet ska vara skrivet och liknande.

I samband med frågor om vårdnad så dyker också upp frågan om boende och det här är väl den fråga som man i dagligt tal kanske sätter mest i samband med frågan om vårdnad. Men det är alltså två skilda företeelser. Men frågan om boende det är ju vart barnet ska vara bosatt och är det fråga om ensam vårdnad är det i huvudsak den vårdnadshavare som har boendet. När det är fråga om gemensam vårdnad så kan boendet vara hos just en ensam boendeförälder eller växelvis hos båda föräldrarna.

Oaktat vad domstolarna kommer fram till när de prövar frågor om vårdnad och boende så brukar, i de allra flesta fall, finnas någon typ av umgänge för den förälder som inte tar del i till exempel barnets boende. Och ett sånt här umgänge, det kan vara utformat på lite olika sätt. Det kan vara ett umgänge som sker till exempel varannan helg eller vid enstaka tillfällen eller vid lov eller liknande. I fall där det är fråga om lite mer infekterade situationer och man kanske inte har kommit i kontakt eller varit med sitt barn under en ganska lång tid, då kan det vara aktuellt med umgänge genom umgängesstöd. Och det sker ofta i särskilda lokaler som kommunen håller med. Och det är väl utgångspunkten för alla såna här beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Det är barnets bästa. Det vill säga det är det som ska styra alla de besluten som rör just de här frågorna. Så det är vad domstolarna har att luta sig mot när de fattar de besluten. Eller när socialnämnden godkänner ett avtal mellan två föräldrar.

När vi kopplas in som ombud i tvister om vårdnad till exempel, då kommer ju snabbt frågan om vem som ska betala den här advokatkostnaden upp, när vi uppträder som ombud. I många, många fall så kan det finnas ett försäkringsbolag som står bakom vid en sån här tvist om vårdnad, boende och umgänge. Och är det fråga om rättsskydd. Är det på det viset att man som förälder har en relativt låg inkomst, max 260 000 kr per år eller ett sånt ekonomiskt underlag, då har man många gånger rätt till rättshjälp. Och det fattas genom ett beslut och får biträdet, alltså ombudet betalt genom allmänna medel. Och sen så bestäms ofta i relation till vilken inkomst som den som söker har en avgift, en procentbaserad avgift som den ska betala tillbaka till staten. Den här typen av processer, de är inte bara kostsamma utan de är också ofta långdragna. Nu står det uppskrivet här, cirka ett till ett och ett halvt år. Och så illa kan det vara mellan varven. Men många gånger, det ska man också ha klart för sig, så kommer man som förälder och part ofta överens med den andra parten redan i tidigare skeenden. Så att tingsrätterna skiljer sig från det här inte genom en dom, på samma sätt som när man har prövat målet utan man hittar en överenskommelse som domstolen finner vara i enlighet med barnets bästa och så dömer man i enlighet med den. På den här långa resan mot dom så är det också på det viset att tingsrätten ofta fattar interimistiska beslut, det vill säga beslut under hand om barns boende, vårdnad och annat. Och här så kom också frågor om…

Ja, det kan också nämnas att barn som lider en risk att fara illa hos den ena föräldern, i sådana situationer där man som förälder uppfattar att den andra föräldern kanske skadar barnet, kontinuerligt eller på något annat sätt utsätter barnet för någonting som är allvarligt, alltså en allvarlig risk. Då har man som förälder och vårdnadshavare en skyldighet att skydda barnet från den andra vårdnadshavaren. Och den här rätten som man kan ha som förälder, den bör man nog utöva i samråd med socialtjänsten, så man bör hålla dom informerade om vilka beslut man tar för sitt barns säkerhets skull. För det är ju precis som det står angivet där att är det på det viset att man fattar den typen av beslut utan att ha god grund för det, är det någonting som kan skada den egna saken i den framtida processen.

Hur börjar en vårdnadstvist? Här står det att den initieras genom en stämningsansökan, men det kanske är en sanning med modifikation. För när vi som advokater ger oss in som ombud i en vårdnadstvist så börjar vi ofta med ett enkelt brev eller ett mejl till motparten eller motpartens ombud, där vi förklarar hur vi vill att saker och ting ska se ut. Är det här någonting som man inte hittar en möjlighet att komma överens kring redan i det här tidiga skeendet, inleds ofta en vårdnadstvist och det gör man genom en stämningsansökan. Och en stämningsansökan innehåller ett yrkande om vad man vill, som rör vårdnad, boende och umgänge, och en grund för detta, det vill säga en rättslig grund. Förutom barnets bästa så är det ju rimligt att man anger på vilket sätt det här egna yrkandet ligger i linje med barnets bästa och sen så anges en hel rad med omständigheter som man liksom lutar sin talan mot. Det här är, som jag redan sagt, en ganska långdragen, men det är också en relativt invecklad apparat som sker genom domstolarnas handläggning när man går från en stämningsansökan fram mot en dom.

Men vad som händer när stämningsansökan kommer in till domstolen efter betald avgift är att man skickar över den till motparten som ges en tid om någon eller några veckor att svara. Och därefter planeras man ett muntligt sammanträde hos domstolen där parterna får lägga fram sin talan så som den ser ut och man får ett tillfälle att hitta överenskommelser. Det här är också ett tillfälle för tingsrätten att fatta tillfälliga beslut, det vill säga interimistiska beslut. Och detta sker vid den muntliga förberedelsen. Och även beslut som fattas i det här tidiga skeendet, om den ena parten inte följer de besluten eller senare domen som man har funnit, så kan ett sånt här beslut förenas med ett vite och man kan kräva verkställighet på det. Det vill säga att personen i fråga ska efterfölja beslut eller dom mot risk att behöva erlägga ett sånt här vite, alltså betala vitet.

Skilsmässa, det är en mindre omfattande och enklare apparat. Det syns nästan på sliden. Den sker genom enskild ansökan eller bådas gemensamma ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten. Många gånger förenas ju det här också med just yrkanden om vårdnad, boende och umgänge och blir det mer avancerat. I annat fall så fattar domstolarna beslut genom dom ganska enkelt och snabbt. Om det inte är på det viset att man har gemensamma barn eller andra barn boende hos sig under 16 år, så ska det automatiskt följa en betänketid på 6 månader. Det här är ju också för ifall ena maken inte vill skiljas, följer också en tid om betänketid. Därefter ska man ge in en ansökan om fullföljd. På äktenskapsskillnad följer bodelning. Det här är en uppdelning av egendomen som man har i boet. Det här är sådana rent ekonomiska frågeställningar som dyker upp även för Mansjourens besökare vid separation. Förutom rent ekonomiska aspekter så har det en viss social bäring. I frågor om bodelning bestäms också vem och parterna som ska anses ha kvarsittanderätt, rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden eller liknande. Även detta är viktiga frågor. De anses inte vara av sådan vikt för enskilda att de bör bekostas. Advokatarbetet i första hand ska bekostas genom allmänna medel eller försäkringar i rättsskydd. Utan i den här typen av ärenden får ofta parterna själva bekosta ombudens arbete.

Många gånger i samband med separation dyker frågor om brott upp. Det påstås brott och människor anmäler brott. Har man anmält brott kan man också begära ett målsägandebiträde. När det är fråga om brott i nära relation har man i allmänhet rätt till det. I vart fall är det fråga om våldsbrott eller andra typer av brott mot fred och frihet. Det vill säga brott som innefattar den typen av kränkande moment att man kan förväntas föra talan om ersättning på grund av kränkning eller liknande. Är det på det viset att det är viss tyngd och det är brott mot enskild kommer det förordnas ett målsägandebiträde. Då har man själv rätt att välja vem man vill ska företräda en. Det gör man genom att berätta för polisen om vilken advokat eller jurist som man vill ska föra ens talan. Genom förundersökningen och även vid ens rättegång. Lika viktigt som att förordna målsägandebiträden är att förordna offentliga försvarare. Påstår någon att brott begåtts mot en så finns det i allmänhet någon som begått det här brottet. Är det på det viset att man anmäls för brott bör man snabbt ta kontakt med en advokat som man har förtroende för. Eller låta polisen ta kontakt med just den advokaten som du själv väljer som ska biträda dig och hjälpa dig i den här svåra situationen som det innebär när en förundersökning inleds mot dig. Vid sådana här brott och i samband med barn och när det är nära relation så kan advokater eller jurister förordnas som särskilda företrädare för barn. Då iklär man sig vårdnadshavarens roll när det är fråga om förhör med barn och rättegång med barn i frågor om skadestånd och annat. Och det förordnas när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren har en relation med på något sätt är misstänkt för brottet.

En viktig nyhet för alla barn och vuxna är barnfridsbrottet som införts från den 1 juli 2021. Barnfridsbrottet innebär i korthet att det numera är brottsligt att låta barn bevittna våldsbrott, brott mot frihet, sexualbrott och andra typer av brott. För det fall man som närstående låter barn bevittna sådant i någon omfattning så kan man dömas för just barnfridsbrott. Syftet med det här är att ytterligare säkerställa barnets skydd under svåra situationer innehållande allvarliga konflikter mellan föräldrar och andra. Så det är en nyhet som många känner stor tacksamhet inför att den har tillkommit.

Några avslutande råd på det: Det är viktigt och nyttigt att använda sig av juridiskt ombud när man hamnar i konflikter som innehåller juridiska frågeställningar som i sista hand kan komma att avgöras av domstol. Då är det också lämpligt att ha kontakt med en jurist eller en advokat och försöka hitta någon som man faktiskt känner ett förtroende inför och som man tror kan hjälpa en i den särskilda situationen. Att ta den kontakten är givetvis kostnadsfritt. Som advokat är du alltid skyldig att upplysa om alla kostnader som uppkommer och hålla klienterna välinformerade om det. Och många gånger så finns det också finansiell hjälp att få genom försäkringsbolag och det allmänna. Så ta gärna den kontakten när ni behöver. Det är bättre att ta den kontakten för ofta än för sällan.

Volontär Johan – 23:24

Då har vi vår lilla frågestund. Vi ska fråga Nicolaus lite om det som Nicolaus precis har berättat. Det var mycket intressant och bra att få höra mycket av de här fakta och hur processen och allt det där går till. Men nu är inte allt i verkligheten som du har beskrivit utan det kan ju hända olika saker. Jag tänkte att jag skulle börja fråga mer en personlig fråga. Vad är det som gör att du jobbar med det här? Vad drivs hos dig att arbeta med den här typen av konfliktfyllda situationer som kan vara ganska känsliga?

Nicolaus Rubensson – 23:56

Vad som driver mig och som har drivit mig under mitt arbete är att företräda människor som befinner sig i en svår situation. Många gånger är det människor som är misstänkta för brott och då befinner de sig i en situation där de upplever att de har alla emot sig. I den situationen kliver jag gärna in och hjälper till att försvara dem.

Volontär Johan – 24:29

Finns det i din historia någon bakgrund till att det här blev ditt gebit att jobba med de här frågorna och vara advokat?

Nicolaus Rubensson – 24:38

Ja, alltså om jag skulle… Om det är på det viset att jag någon gång hade föreställt mig att jag skulle arbeta som jurist hade nog det här varit den enda vägen för mig att gå. Så känner jag. Och det är väl ingen barndomsdröm på det viset men jag upptäckte nog rätt tidigt i min barndom att jag var bra på att föra i vart fall min egen talande.

Volontär Johan – 25:08

Så det finns lite personliga orsaker och engagemang till att det blev just det här?

Nicolaus Rubensson – 25:15

Ja, det kan man väl säga. Det finns ett engagemang i att hjälpa människor som befinner sig i svåra situationer.

Volontär Johan – 25:29

Jag har en inledande fråga när det gäller själva ämnet. Det är just det här att det som du berättade, man kan komma överens om saker även fast det tar tid. Så kommer man överens om saker och det är tid och det är platser och det är på olika sätt. Men fortfarande är det ju så att det är människor det handlar om och det är känslor det handlar om och det är barn det handlar om. Just när det gäller vårdnadstvister så kan ju det där bli ganska starkt påverkat beroende på var barnen bor. Och att, som vi också upplever ibland, att barnen blir starkt påverkad av den ena parten. Och trots att man har beslutat så på något sätt, går man över det, eller förbi det beslutet, och så blir det liksom barnen säger ”men vi vill inte” och ”vi tycker inte om dig” och sådana saker. Hur gör man i sådana situationer?

Nicolaus Rubensson – 26:27

Ja, hur gör man i den typen av situationer? Som förälder så har jag en skyldighet att uppmuntra barnet till kontakt med den andra föräldern. Och i första hand skulle jag, om jag fanns med där som ombud, kanske påtala den skyldigheten för den andra föräldern. Och lyckas man inte göra det genom en vänlig tillsägelse så kanske man får driva process i de frågorna det handlar om.

Volontär Johan – 27:00

Men det delikata i det är att det finns ju emotionella bindningar mellan barn och den ena föräldern kanske?

Nicolaus Rubensson – 27:09

Absolut, det finns nog emotionella bindningar och omständigheter mellan alla barn och alla föräldrar, tänker jag. Det där är givetvis ingen ovanlig situation.

Volontär Johan – 27:25

Okej, tack. Det bästa är ju om man inte skils och man lever ett lyckligt liv tillsammans. Jag antar att det är inte dem du möter, utan du möter dem när det inte har blivit så bra. Men om du personligen fick svara på den här frågan, vad är det bästa man ska göra för att undvika att det blir vårdnadstvister och man hamnar i skilsmässa? Den går lite utanför ditt arbete, men det kanske du kan svara på den?

Nicolaus Rubensson – 27:57

Den ligger nog ganska nära mitt arbete, därför att många gånger är det så att om jag företräder i olika frågor, det är personer som jag har någon typ av kontakt med redan innan själva konflikten kommer till sin spets. Ett gott råd i den situationen att det är separation och att känslor kommer fram och man ska förhålla sig till frågor om boende och annat, det är ju att behålla lugnet helt enkelt. Det mesta kommer lösa sig så småningom. Ibland blir man tvungen att ge saker och ting lite till.

Volontär Johan – 28:41

Ja, att ha tålamod. Brukar du rekommendera de som befinner sig i en skilsmässa eller vårdnadstvist att kanske också själva gå i samtal eller något liknande för att på något sätt ha lite koll på sin egna känsla omkring det som har hänt?

Nicolaus Rubensson – 28:56

Det händer ju att jag rekommenderar människor som befinner sig i en svår situation att till exempel ta kontakt med Mansjouren och vända sig till er för samtalsstöd och annat. Det finns ju många andra faktorer som ägnar sig åt just samtalsstöd. Så den rekommendationen tror jag att fler borde använda sig av.

Volontär Johan – 29:26

Men du ger också råd om att kanske göra det om du tycker att det är infekterat?

Nicolaus Rubensson – 29:30

Absolut. Det här är frågor som väcker väldigt mycket hos människor. Människor upplever det som väldigt svårt, stressande och tungt med frågor som rör vårdnad och boende och annat. Och även brottmål. Då kan det absolut vara nyttigt att få en person som man kan prata av sig med.

Volontär Johan – 29:57

Vad gör du av dina egna känslor omkring den här typen av mål? Speciellt när det är barn inblandat. Kan du hålla en gräns mellan det som pågår i processen och din person och din egen situation?

Nicolaus Rubensson – 30:12

Allt som oftast tycker jag nog att jag kan hålla den gränsen. Men ofta är det också på det viset att när jag företräder en person då tror jag på den personen och den personens talan. Då blir det av den anledningen viktigt även för mig för det är ju viktiga frågor det handlar om.

Volontär Johan – 30:34

Men jag upplever att det blir väldigt intim på det sättet att man blir också lite personligt engagerad i situationen?

Nicolaus Rubensson – 30:43

Alltså engagemang är nog aldrig fel. Särskilt inte personligt. Men jag gör ju inte klienternas sak till min egen.

Volontär Johan – 30:52

Nej. Men du är ju en människa.

Nicolaus Rubensson – 30:55

Exakt.

Volontär Johan – 30:56

Och som jag menar, på samma sätt som när vi möter män, man blir ibland personligt engagerad.

Nicolaus Rubensson – 31:02

Så är det ju. Och det är ju viktiga frågor. Så min roll i det är ju att föra talan på ett bra sätt men också att vara ett bra stöd genom hela den processen. Ja precis, jag förstår det. Och ska man kunna vara den typen av stöd krävs det nog att man har ett eget engagemang.

Volontär Johan – 31:22

När det gäller skilsmässa och vårdnadstvister, vad är det man kan göra för att undvika vårdnadstvisten? Vad är rådet till föräldrarna?

Nicolaus Rubensson – 31:35

Det är samma råd som jag ger vid brottmål många gånger. Och det är såna där enkla och lite billiga floskler möjligen.

Volontär Johan – 31:49

Kom med dem.

Nicolaus Rubensson – 31:50

Sitt lugnt i båten. Det har mer än en häktad klient fått höra från mig. Go with the flow.  Så är det.

Volontär Johan – 32:00

Men go with the flow betyder det också att man ska leva ut sina känslor, eller?

Nicolaus Rubensson – 32:04

Nej, det betyder att man ska följa med i det som sker utan att bli panikslagen över det.

Volontär Johan – 32:12

Bra. Så att liksom vara lugn, hitta en väg, lita på dig.

Nicolaus Rubensson – 32:18

Det är alltid det bästa.

Volontär Johan – 32:22

Det gäller ganska många frågor egentligen i livet. Att ha tålamod och våga lita på det som händer.

Nicolaus Rubensson – 32:28

Mm. Du säger det.

Volontär Johan – 32:30

Ja. När det gäller vårdnadstvister, vad är det man behöver vara beredd på? Du har ju säkert upplevt en massa typer av konfliktfyllda situationer, svåra situationer. Där barn är utsatta, den ena parten eller båda parterna blir utsatta på något sätt. Vad är det man ska förbereda sig på?

Nicolaus Rubensson – 32:54

Man ska vara förberedd på att bli angripen på ett sätt som man många gånger uppfattar som smutsigt. Att den person som kanske stått dig närmast säger saker och ting om dig som inte är positiva och som du absolut inte skulle skriva under på själv. Det får man nog vara beredd på. Och sen får man också vara beredd på att människor du möter från myndigheter och domstolar och andra, inte alltid håller med dig om att det du uppfattar som riktigt är den rätta vägen.

Volontär Johan – 33:31

Är du smutsig också i de här fajterna?

Nicolaus Rubensson – 33:38

Ja, alltså, det beror väl på vad man menar med smutsig. Jag pekar på saker och ting som kanske inte är smickrande för den ena eller andra personen. Men jag försöker göra det på ett så respektfullt sätt som möjligt.

Volontär Johan – 33:58

Kan du ta ett exempel där man är tvungen att använda hårda ord eller vara lite smutsig?

Nicolaus Rubensson – 34:06

Hårda ord behöver man aldrig använda.

Volontär Johan – 34:08

Nej, men smutsig?

Nicolaus Rubensson – 34:10

Nej, det är ett gott råd som jag fått med mig ganska tidigt från en advokat som heter Ralph Strandberg. Han sa det till mig efter att själv ha hört att man ska vara mjuk i sätt och hård i sak.

Volontär Johan – 34:30

Mjuk i sätt och hård i sak. Det menas att man är mjuk som person och kan inte framföra det på ett mjukt sätt men man ska vara tydlig med det man för fram. Många är desperata när de ringer till oss. De vill oftast ha hjälp direkt. När de talar med oss så är de också desperata. De har en desperat situation. Ofta sitter de utan möjligheter och förmåga. Både juridiskt för att de inte kan det men också känslomässigt, att känslorna översvallar. Från en behaglig situation och trygghet så är man ute i någon slags otrygghet. Vad skulle du säga är det viktigaste att tänka på vid de här situationerna av vårdnadstvister? Skulle du kunna lista tre saker? Du har talat om tålamod till exempel. Skulle det kunna vara andra saker som kan vara viktiga att tänka på just när det gäller vårdnadstvister för det är känsligt? Barnen finns ju och dom lever ju här och nu.

Nicolaus Rubensson – 35:37

Här associerar jag fritt. Frågan var oförberedd för min del. Men tålamod, hopp och försoning får man väl luta sig mot?

Volontär Johan – 35:51

Tålamod att det kommer, som du nämnde tidigare, ha en tillit till att det kommer ordna sig på något sätt. Och sen så sa du?

Nicolaus Rubensson – 36:00

Det kostar och det frestar på men i slutändan kan saker och ting bli bra. Och bästa sättet är att hitta försoning.

Volontär Johan – 36:13

Ja, försoning. Att på något sätt dra ner på lite av sina krav och tillåta att den andra också kanske drar ner och på något sätt hitta en jämkning på något sätt?

Nicolaus Rubensson – 36:24

Det är väl på det viset att efter en vårdnadstvist så följer ofta ganska många år utav gemensamt föräldraskap och föräldraansvar.

Volontär Johan – 36:35

Det kan ju vara hela livet.

Nicolaus Rubensson – 36:36

Det här ställer ju krav på de personerna som ska utöva det. Och bästa sättet är många gånger för de människorna att hitta någon typ av försoning. Det tror jag.

Volontär Johan – 36:49

Samtidigt är det ju så… Jag har själv gått igenom en skilsmässa och bodelning och allt det där. Och 16 år senare så är det klart att man vet vad man skulle ha gjort. Men i stunden så finns inte de svaren. Man får ju samtidigt ha förståelse för att det inte är lätt. Det är inte lätt materia, från trygghet och kärlek till kaos. Speciellt om barnen också är utsatta, det är ju en ytterligare dimension. När man är pappa, är det något särskilt där man behöver tänka på? Oftast är det ju så att vårdnaden tyvärr fortfarande har en stark förankring i kvinnan. Och att det är kvinnan som är vårdnad. Det finns någon slags tradition i det. Och där kan vi uppleva ibland att papporna har lite svårare för att hävda sig i de här situationerna. Vad skulle du vilja ge för råd till papporna att reagera?

Nicolaus Rubensson – 37:53

Ja, det är samma råd som jag har gett tidigare egentligen. Som människa, i det att man möter myndigheter och domstolar, kommer du ju möta andra människor som har föreställningar om hur du ska vara, på ett eller annat sätt. Och vad man baserar det på, det ska jag låta vara osagt, men kön kan ju vara en sådan faktor som människor lutar sig mot när de ska bedöma hur en annan människa är. Och i det så gör man nog bäst som man att vara cool, helt enkelt. Om någon påstår någonting oriktigt om dig och dina egenskaper, bara på grundval av att du är man, till exempel, så visa det genom att peka på det orimliga eller oriktiga i det som den säger. Mer så kanske, och att man ska vara lugn i det.

Volontär Johan – 39:01

Män kan ju, och framför allt pappor, de får ju kontakt med socialvården ibland och så kan de känna att redan från början så har socialvården tagit ställning. Och redan där så börjar också oron. Är det någonting som du också kan hjälpa till med i den dialogen?

Nicolaus Rubensson – 39:20

Absolut. Och mitt goda råd till män som har den upplevelsen och befinner sig i den situationen, är nog oftast att man ska försöka, möjligen, lita till att man får en bedömning som inte grundas på kön eller sexualitet eller andra ovidkommande frågor som ras eller vad det nu kommer att vara.

Volontär Johan – 39:54

Men känner du igen att det kan bli så?

Nicolaus Rubensson – 39:55

Definitivt känner jag igen det, därför att alla vi människor har våra föreställningar om hur andra människor är. Och om man har den ena eller andra uppfattningen så är det inte så märkligt, kanske, att man söker stöd för den idén man ser.

Volontär Johan – 40:17

Ja, precis. Jag försöker tänka där att det är inte sällan som det här är ett problem. Att män känner att de har ingen kraft, de har ingen makt att påverka det här. Utan de är dömda från början. Och menar du att du som advokat kan också hjälpa dem i dialogen med socialvården, att det blir i sak en korrekt bedömning och att det inte är känslostyrt. Jag själv har en bakgrund inom socialvården, jag jobbade på 80-talet och jag kunde ju se på den tiden hur jag antog kvinnans syn på det hela. Och jag kunde höra mig själv säga, men det är inte lämpligast att barnen är hos mamma? Jag var ju själv präglad utav den miljön jag arbetade i och det var nog i samband med det jag slutade. Jag insåg att det här inte blev bra.

Nicolaus Rubensson – 41:23

Och som svar på den frågan får jag säga att många gånger kan jag ju i kontakt med mina klienter kanske ge dem lite nyansrikare bedömningar utav det som personen i fråga befinner sig i. Men jag kanske också kan funka som en garant för att den myndighet eller person de möter ska ge dem en opartisk och objektiv bedömning.

Volontär Johan – 41:56

Kan du företräda dem även i sociala nämnder?

Nicolaus Rubensson – 41:59

Absolut. Och det gör jag ju på privat initiativ om man säger så. Då får ju personen i fråga i allmänhet bekosta sitt ombud själv. Sen så kanske inte jag har så mycket att göra just där och då i socialnämnden. Men frågor som rör social vård eller social omsorg kommer vi definitivt i kontakt med i vårt arbete som advokater.

Volontär Johan – 42:27

Har vi fått in några ytterliga frågor? Det är på gång, då fortsätter jag här. Det här med anklagelser om hot och våld. Det finns givetvis situationer där den ena parten har brukat våld, antingen psykiskt eller fysiskt, mot den andra parten och det är korrekt. Men också där de blir anklagade och de kommer i häkte och oftast i samband med skilsmässa är det inte alls ovanligt. Men det finns också situationer där det kanske inte är självklart att det har hänt. Hur ska man komma ur en sådan situation?

Nicolaus Rubensson – 43:12

När jag försvarar människor, vilket jag gör snart sagt varje dag, är de misstänkta för brott och i ganska många av de fallen som det handlar om så säger de att de inte har begått det här brottet som påstås. Om man har det som utgångspunkt i mitt arbete, är det ganska många påståenden som är oriktiga och är det inte så att de är helt oriktiga så är de ofta i någon del oriktiga. Det är liksom utgångspunkten.

Volontär Johan – 43:59

Det verkar som att du är en kirurg, du skär bort bitar och säger att du kan se helheten men sen kan du också ta bort vissa delar eller hela.

Nicolaus Rubensson – 44:12

Det kanske är en hygglig liknelse för vad jag gör när jag är i domstol.

Volontär Johan – 44:17

Så du är en rättskirurg?

Nicolaus Rubensson – 44:20

Det var ett vackert uttryck.

Volontär Johan – 44:23

Om det är påståenden som man blir beskylld för, hur ska man göra när man tycker att det är orätt? Hur gör man? Ska man stämma sin partner?

Nicolaus Rubensson – 44:38

Det låter som en onödig process i allmänhet om det inte är fråga om förtal eller annat. Man blir utpekad som klandervärd direkt.

Volontär Johan – 44:49

Vad betyder det för oss som inte vet?

Nicolaus Rubensson – 44:52

Att man är en scumbag på ett eller annat sätt.

Volontär Johan – 44:59

Om man inte är en buse så ska man inte…

Nicolaus Rubensson – 45:02

Då behöver man inte skydda sig för sådana påståenden. Så ska det väl se ut.

Volontär Johan – 45:09

Men de finns ju där, någon har sagt det. Du har gjort det och du har gjort ditt och datt. Våld är ju en del av det.

Nicolaus Rubensson – 45:15

Då är väl det bästa rådet att man fredar sig för det påståendet.

Volontär Johan – 45:23

Hur gör man när man fredar sig?

Nicolaus Rubensson – 45:25

Då förnekar man.

Volontär Johan – 45:27

Man säger nej, det var inte så.

Nicolaus Rubensson – 45:30

Man säger så. Och sen så säger man någonting omsorgsfullt om varför det inte är på det viset.

Volontär Johan – 45:43

Nu har vi fått en fråga här. Vad kan jag göra om mamma vägrar låta mig träffa min son? Stämningen är redan inlämnad men hur kan jag få träffa honom innan vi ses i rätten?

Nicolaus Rubensson – 45:56

Ja, om du vill träffa din son innan ni ses i rätten, det vill säga du och mamman, är nog det klokaste att hitta en överenskommelse med mamman om det. För interimistiska beslut, det vill säga beslut under hand, under rättegången, de fattas just i domstol i samband med muntliga förberedelser och annat. Det kan man väl säga.

Volontär Johan – 46:25

Det här med könsskillnader, det här med om en kvinna säger att hennes man eller partner har använt våld och det är också en del av skilsmässoprocessen, så kan vi uppleva ibland att det har en viss amplitud när kvinnor gör det, berättar det eller anmäler det, och rättsprocessen agerar utifrån det. Men när mannen gör det så är det inte lika självklart. För det finns någon slags inneboende föreställning om att om det är någon som kan vara ett offer så är det en kvinna men inte en man. Har du stött på det och vad gör man i sådana situationer?

Nicolaus Rubensson – 47:13

Jag skulle säga att jag oftare stöter på just de föreställningarna i brottmål än i vårdnadsprocesser.

Volontär Johan – 47:21

Jaha, okej. Och menar du våld och…

Nicolaus Rubensson – 47:27

Ja, alltså när man har en på förhand given uppfattning om varför saker och ting borde vara på det sätt man tror. Ungefär så. Men det är definitivt min föreställning att kvinnors gärningar många gånger bedöms med lite annan måttstock än mäns.

Volontär Johan – 47:56

Vad ska man göra åt det?

Nicolaus Rubensson – 47:59

Utbilda och förändra, föreställer jag mig. Människor måste bli mer medvetna om att vi är ungefär lika kompetenta, både män och kvinnor, när det kommer till att göra dåliga saker.

Volontär Johan – 48:16

Har du kontakt med myndigheter och liknande och också informerar eller för de här diskussionerna?

Nicolaus Rubensson – 48:22

Det är sällan en framkomlig väg, tänker jag, att påtala att min klient blir missgynnad för att han är man. Om man uppfattar att situationen är på det viset så är det den person som man kanske skulle säga det till, den person som behandlar en på just det sättet. Men är det på det viset att man upplever situationen så och man har lite fog för sin uppfattning, finns det framkomliga vägar att klaga på den situationen.

Volontär Johan – 49:07

Men du är inte ute och håller fördrag om just de här frågorna?

Nicolaus Rubensson – 49:10

Nej, det är sällan jag fått den frågan.

Volontär Johan – 49:13

Nu var den första.

Nicolaus Rubensson – 49:15

Tack för den.

Volontär Johan – 49:18

Familjerätten är ju ibland inblandad när det gäller skilsmässa. Vad går de igenom? Vad är deras arbete egentligen?

Nicolaus Rubensson – 49:28

Deras arbete är ju att hitta framkomliga vägar i frågor kring boende, umgänge och annat. Kanske att få föräldrarna att samarbeta bättre genom samarbetssamtal eller liknande. Det är en uppgift som man har.

Volontär Johan – 49:48

Så det är ett slags medlande roll?

Nicolaus Rubensson – 49:50

Ja, det kan det många gånger vara.

Volontär Johan – 49:52

Är de med och bedömer om du är en bra förälder eller inte om man kommer dit?

Nicolaus Rubensson – 49:58

Det kan ju finnas anledning att fråga dem i slutändan om just sådana saker. Hur man ser på förmågan till omsorg och annat. Men deras roll är i första hand att hitta vägar genom samarbetssamtal.

Volontär Johan – 50:25

Rätten ska se till barnets bästa, gör de det? Och utreder de det på ett sådant sätt att de kan fatta sådana beslut?

Nicolaus Rubensson – 50:36

Det är ju en sån här portalparagraf. Den ska ju täcka alla situationer. Det är nog väldigt svårt att ha en tydlig uppfattning om vad barnets bästa är i alla situationer. Men jag tror och hoppas att de personer som fattar de här besluten i vart fall själva tror att de fattar ett beslut till barnens bästa.

Volontär Johan – 51:01

Du tog ju också upp att det kom en ny lagstiftning. Kan du nämna den igen?

Nicolaus Rubensson – 51:06

Barnfridsbrottet.

Volontär Johan – 51:08

Har det kommit några mål i den typen av ärenden redan?

Nicolaus Rubensson – 51:12

Jag vet inte om det har kommit några domar. Det kan man väl tänka sig att det har gjort, i och för sig. Men ärendena förekommer.

Volontär Johan – 51:21

Har du stött på det?

Nicolaus Rubensson – 51:22

Jag har inte stött på det ännu där jag företrätt ett barn som målsägandebiträde eller särskilt företräde. Och något påstående om barnfridsbrott mot någon misstänkt det har inte landat på mitt bord ännu.

Volontär Johan – 51:43

Hur skulle ett exempel kring ämnet vårdnadstvist kunna se ut?

Nicolaus Rubensson – 51:54

Ett exempel på en sådan situation som mycket väl skulle kunna hamna hos Mansjouren, i form av ett samtal från en besökare. Det är om ett par hamnar i ett högljutt gräl och slag utdelas i den ena eller andra riktningen. Varpå andra parten tar barnen och åker iväg och får skydd hos socialtjänsten. Det är en sådan situation som den här lagstiftningen tar sikte på.

Volontär Johan – 52:28

Behöver det vara slag, eller kan det vara så att det inte är fysiskt våld men det är än en väldigt hetlevrad situation som kan vara orsaken till det?

Nicolaus Rubensson – 52:42

Jag ska låta det vara osagt eftersom jag inte läst in mig så mycket på just det här. Men det är ganska enkelt att föreställa sig att det innefattar andra typer av kränkningar än just fysiskt våld också.

Volontär Johan – 52:54

Jag ska inte föregå. Har vi några ytterligare frågor? En fråga om en annan sorts familjetvist. Min far gick bort 2008 och jag och min bror vet att farmor har gett bort landstället för förtida arv. Hon är 89 år och hon vill inte att vi ska få rätt att ärva. Vad kan man göra vid hennes bortgång?

Nicolaus Rubensson – 53:18

Då kan man föra talan om det. Dels kan man göra det på ett visst sätt och också i någon typ av anslutning till bouppteckningen.

Volontär Johan – 53:39

Så om man ogillar bouppteckningen så kan man i samband med det ta upp den här i domstolen?

Nicolaus Rubensson – 53:43

Det kan vara bra att anmäla det förhållandet vid bouppteckningen och sedan så får man föra process om det. Om det är på det viset att alla inte är överens om det.

Volontär Johan – 53:52

Så det är som allt annat, man måste tala om vad man vill och sedan så får man driva det i domstol på något sätt?

Nicolaus Rubensson – 54:00

Det är alltid en bra början.

Volontär Johan – 54:03

Finns det någon fråga som jag inte har ställt som du tycker att vi borde veta lite mer om?

Nicolaus Rubensson – 54:08

Nej, inte någon som jag tänker på alldeles omedelbart. Jag kan väl avsluta på samma sätt som jag avslutade den här lilla föreläsningen. Är det på det viset att man hamnar i en situation där någon kan tänkas fatta beslut som är viktiga för dig. Och den någon är någon annan än dig själv. Då är det aldrig fel att ta kontakt med en jurist eller en advokat.

Volontär Johan – 54:41

Jag har en avslutande fråga här som handlar om att man har förlorat vårdnaden om sitt barn.  Kommer det vara så för alltid? Eller har man möjlighet att hämta hem det igen på något sätt? Där den blir en ensam vårdnad…

Nicolaus Rubensson – 54:59

Den möjligheten finns så länge hjärtat slår.

Volontär Johan – 55:05

Måste man fram med mer bevis, eller?

Nicolaus Rubensson – 55:09

Ja, det finns olika vägar in i ett föräldraskap efter att man tappat vårdnaden. Jag tänker mig att en framkomlig väg kan vara att skriva ett brev till barnet. Det är en tanke.

Volontär Johan – 55:34

Att försöka kommunicera på andra sätt?

Nicolaus Rubensson – 55:35

Försöka hitta en ny ingång i relationen.

Volontär Johan – 55:43

Jag vet en pappa som inte får träffa sitt barn. Han gör videoinspelningar som ett slags dagbok som han tänker att barnet ska få i en framtid. För nu är det helt låst. De kommer ingenvart. Och barnet är litet nu.

Nicolaus Rubensson – 56:01

Det är väl en jättebra grej att göra, tänker jag. Och så kan ju faktiskt ett umgänge se ut också. Att barn och föräldrar skickar bilder till varandra. Teckningar, små videohälsningar och annat.

Volontär Johan – 56:21

Men det är ju just det att det finns den andra föräldern där, som ett filter. Som kan se till att barnen inte får det. Det är svårt.

Nicolaus Rubensson – 56:30

Så är det ju givetvis. Den risken finns. Och så är det ju i våra relationer.

Volontär Johan – 56:37

Har du barn själv?

Nicolaus Rubensson – 56:38

Ja, tre stycken.

Volontär Johan – 56:40

I samma relation, eller?

Nicolaus Rubensson – 56:42

Nej, det har jag inte.

Volontär Johan – 56:43

Så du har lite erfarenhet av det här också?

Nicolaus Rubensson – 56:45

Ja, absolut.

Volontär Johan – 56:47

Tycker du att du har det bra idag?

Nicolaus Rubensson – 56:48

Ja, det tycker jag.

Volontär Johan – 56:49

Tack så mycket för att du kom hit idag. Och till er som har lyssnat på den här intressanta föreläsningen så vill vi också tacka för att ni var med och att ni har ställt lite frågor till oss. Håll utkik efter flera samtal som vi kommer ha i samma anda och det kommer du kunna se på vår hemsida, mansjouren.se. Eller så kan du följa oss på Facebook där du kan söka upp oss på Mansjouren Stockholm. Nu kommer du också kunna se samtalet framöver här inspelat och det kommer finnas på webben och det kommer finnas på Facebook. Vi på Mansjouren hoppas att vi ses igen. Tack ska ni ha för idag.